anna

Nu märks det ialla fall att våren är på intåg med sjungande (skrikande beroende på hur pigg man är) fåglar och strålande solsken. Dock behöver jag inte solskenet på utsidan när jag så tydligt märker hur mycket min lilla prins (systerson) redan får mig att skina med sina strålar.

Han ger mig ny energi så att jag till och med fick tummen ur att besöka arbetsförmedlingen som dock borde gjort för ett par veckor sen, men när arslet är fast limmad till soffan så är det lite svårt att komma utanför dörren :P

Så det är första besöket idag innan jag beger mig till staden mitt hjärta slår för, kungsbacka. Ska sova hos min älskade syster, även där en solstråle och idol som får mig att inse att vissa saker och ting får man kämpa lite extra för men islutändan är det så värt det. Oavsett hur jobbigt hon har haft det så ger hon inte upp, något jag kanske borde ta efter?

Hoppas på hinna med ett besök hos min förebild med, min mamma <3

Tja som det känns nu kanske det finns ett slut på skiten? Borde nog investera i något som heter motion så jag har kraft och styrka att springa mot slutet? Har hört detta så kallade motion ska vara bra för en.. Hmp värt att pröva?

Well snart ska jag & mitt solsken ut och njuta av vädret

Hej så länge