anna

Kämpa på!  Ja nu har jag faktiskt ÄNTLIGEN satt igång på riktigt och ta min hälsa på allvar :O INnan har det inte alls gått delvis hade jag min förbannade p-stav men den rök ju i nov-08 sen dess har jag hittat på ursäkter, det gamla vanliga, någon som känner igen sig? Ja det gör iaf jag men sen så kom det nya året och min älskade,underbara mor tagit tag i saken med mig o stöttar mig till 100% och det känner..kan inte beskriva hur underbart det är att ha ett sådant stöd för det e ju inte alls lätt alla ggr...menar att gå ner i vikt  och må bra är något jag försökt mig på XXXXX antal gånger men nu har både ja och mamma gett mig f*n på att det ska gå nu när den förgiftade p-staven är ute... Hon hålller pli på mig och inte lätt alla gånger när dem sitter och tuggar i sig läckra choklad bitar och ja sitter bredvid med tungan ner i golvet, eller all mat man verkligen vill ha men som man inte inser faktiskt inte är så bra som det är gott! O nu när mat o tider är på sin plats måste faktiskt ja sköta min roll i det hela o det är att röra på dököttet för har man fått ordning på maten så är ju faktiskt halva jobbet gjort (mammas halva ^^) o det är mitt dökött som ska röras o de kan ja faktiskt inte lämna över till någon annan :S (här ta min skinka o trimma den lite) ne skämt o sido så nu  är ja ordentligt aktiv på gymmet o folket börjar sakta men säkert känna igen mig (A)

Från                                                                                                              

Till       

                                              



Peace